To dikt av Mario Benedetti, Uruguay
|
Hjem fra eksilen
Vuelvo Quiero creer que estoy volviendo con mi peor y mi mejor historia Conosco este camino de memoria pero igual me sorprendo...
Jag återvänder Jag vill tro at jag kan återvända med mitt goda och mitt dåliga Men trots att jag kan vägen utantill blir jag lika fullt förvånad
All vår visshet som skymde våra tvivel all vår djärvhet, all ungdomlig brådska Ledljus som var mörker och vice versa Alla dessa stympade liv
Nu delar jag ut mina erfarenheter i dörrarna och varje omfamning känns som en gottgörelse
Men kvar finns ändå, - det skäms jag inte för, en saknad efter exilen När lyckades vi egentligen öppna upp och ta fram sånt som inte kann glömmas? Dessa livets härliga stunder, oavsett bördan av skuld eller inte
Jag återvender och man tar mig i anspråk igen På nytt fattar jag, - eller släpper händer I min spegel ser jag åter et ansikte och kan åter igjen möta min blick
De mina och andra kommer till min hjälp och ställer frågorna jag bara drömde om och jag kan gå tryggt visslande på gatans hela bredd eller balancera på tvivlets smala spång
Jag återvänder i god tro, med god vilja för rynkorna i pannan är borta Äntligen kann jag tro på mina drömmar sedda från mitt eget fönster
I exilen höll vi uppe våra röster Ni här hemma läker sakta era sår Långsamt lär jag mig förstå välkomstorden bättre än farvälet
Jag återvänder utan sorg Men det har regnat så till den grad på mina gator och min värld medan jag var borta att jag går fel bland alla namn och förväxlar regn med gråt
Jag återvänder. Jag vill tro att jag kan återvända. Med mitt goda och mitt dåliga. Men trots att jag kan vägen utantill blir jag lika fullt förvånad
SYD FINNS
sina skorstensskogar, sina anonyma vise menn, sina sireners lock-toner, sina himlar av neon, sin kopiösa julhandel, sin kult til Gud Fader, med sina stora epåletter, med rikets nycklar i sin ägo, är det Nord som bestämmer.
Men her, långt, långt nere, tvingas vi av daglig hunger äta av den bitra frukten att det er andra som bestämmer, medan tiden sävligt rinner och paraderna paraderar och vi ägnar oss åt alt det som Nord inte förbjuder och håller hoppets båge spent. För Syd finns faktiskt också.
sina gaser som förgiftar, sina Chicago-teorier, sina kanonbåts-diplomater i lyx och sidentrasor, benskörhet och blekhet och svaga motståndskraft - men urstarka försvarsbudget! - med sin invasjons-mytologi är det Nord som bestämmer.
finns det människor som alla - med sin utgångspunkt - känner sina möjligheter, och kan ta vara på både sol och sol-förmörkelser och låta det onyttiga fara och det nyttiga försvara med et pålitligt hopp. För Syd finns faktiskt också.
|